fredag 27 februari 2015

Det Var Ett Tag Sedan.

När man springer till jobbet mycket tidigt och möter sitt ex och hejar glatt och märker att exet inte hejar tillbaka och man blir lite irriterad och skickar ett sms att "det var väl dig jag hälsade på 06.50 i Nordstan" och får tillbaka att nej då var han fortfarande hemma. Vi springer inte på varandra jätteofta det gör vi inte ( vilket iofs man kan förvänta sig lite eftersom vi jobbar rätt nära) sist var nog ett halvår sedan men jag borde ju åtminstone komma ihåg hur han ser ut kan man tycka? ( förklarar nog lite att jag tycker han hälsar lite dåligt ibland)

onsdag 25 februari 2015

Vän Av Ordning.

Det här med att man hitta ett gäng nycklar när man röjer sin byrå och man bara vet att man inte använt en endaste nyckel på minst åtta år.  Då slits man mellan sina två personlighetstyper ordningsamt kontrollfreak och älskar att rensa bort skräp. För övrigt tror jag att jag skulle kunna komma in i ett eller ett par gamla lägenheter om jag bara ville. Kanske inte är så vän av ordning ändå när det kommer till kritan?

Dog Jag?

Det gjorde jag inte men lämnade i panik in min dator där Iphoto kraschat och den har bott hos dator-doktorn några dagar.  Vi har iofs en handfull datorer eller andra föremål man kan blogga med i detta hushåll men jag gillar min dator bäst och passade på att göra annat istället.

Upptäckt: Man får verkligen Hur Mycket Tid Som Helst över ifall man inte kan sitta och surfa runt med sin dator. En nästan lite skrämmande insikt hur mycket tid jag trots allt lägger på internet.

Upptäckt II: Efter två krascher med Iphoto har jag bestämt mig för att ALDRIG använda det programmet igen och kommer införskaffa Adobe Lightroom som jag visserligen inte testat men hört av flera som fotar mycket är bra skit. Nu tänker jag med en dåres envishet gå in för att det är bra.

Men nu sitter jag här med min dator igen och det känns ungefär som att ha fått hem en förlorad (och dyr son igen). Det var inte en lika dyrköpt läxa som när katten välte en vas vatten i min förra Mac men det var en läxa i ett par mkt dyra jeans (om man köper sådana, det gör faktiskt inte jag, handlar andra dyra saker men faktiskt inte jeans).

torsdag 19 februari 2015

Operaterassen.

Inför mitt jobbs årsmöte ska vi vara på Operaterassen. Dresscode är ganska oförvånande lilla svarta. Stora delar av mitt jobb började genast drömma sig bort vilka klänningar de skulle ha. Själv tänkte jag "Undrar om det är möjligt att lura någon som inte har läst mailet att dress-code i själva verket är kaninkostym eller något annat rosa". Intressant scenario när alla är finklädda och så kommer det en stackars sate i kanindräkt? Felklädd och hiskligt svettigt/otympligt. Nästan värt att feltolka själv. Pigga upp stämningen, bjuda på sig själv, bli en alla kommer ihåg etc etc.

onsdag 18 februari 2015

Ömsom Skratt Ömsom Förvirring.

Inför Islandsresan i maj spenderas det en hel del tid på planering och läsande av recensioner  både av hotell och restauranger.  De översättningar som google kommer fram till kan både vara direkt humorisktiska men i vissa fall kunde jag lika gärna har läst texten på ryska på grund av ännu mer förvirrad.

Min Bästa App Typ.

Jag har ju lite flygrädsla men mest en gullig sådan. Gullig som i googlar skadestatistik. Med andra ord inte så jättegullig direkt men vem är inte jag att driva en smula med mig själv säg? Iallafal den här appen heter  "Am I Going Down?" vilket fungerar på så vis att man skriver i destinationer, flygbolag och flygplanstyp och får fram någon slags sannolikhet. Inför Islandsresan i maj knappade jag in vad jag visste ( har inte koll på vilken typ av flygplan så den delen hoppade jag sonika över)


Fick fram att risken är ungefär en på sex miljoner att vi ska störta samt att jag kan flyga varje dag i drygt sextontusen år innan sannolikheten säger att jag borde störta. Eftersom jag har knappat in "rätt många" olika rutter och bolag vid "lediga stunder" det senaste vet jag att det här är bra siffror.


Här har jag istället knappat in sannolikheten att störta ifall man flyger inrikes i Pakistan. Det här kan SE ut som det är bra siffror. Det är det inte. Kommer därför framöver undvika att flyga just inrikes i Pakistan.  Och inrikes i Kina. För att inte glömma inrikes i Ryssland. Jag kan tänka mig att inrikes i Afrika ---------> nog också ska undvikas.  

Känner mig som en som tagit sin flygrädsla till en helt ny nivå. Känner mig också som lite manisk.

tisdag 17 februari 2015

Tjuvnyp.

Det finns en person på min arbetsplats som gärna delar ut små tjuvnyp. Självklart inte fysiska utan med ord. Idag hamnade jag i ett samtal där hen pratade om ett sak och slutklämmen var " ja, så kan man ju täcka upp för alla som är hemma och VAB:ar i tid och otid". Hen i det här fallet har inte fått lyfta ett finger för att jag har varit hemma och tagit hand om sjukt barn (eller någon annan som vabbar).

Resten av samtalet satt jag bara och surade inombords och ville säga något syrligt om att långtidssjukskrivningar som innebär mkt mer jobb för de andra som jobbar än en enstaka dag här och där.  Från första september när Lilla G började Föris har jag varit hemma sex dagar dvs en dag i månaden i snitt (då var ändå en sjuka vattkoppor som kräver mkt hemmatid) Mer är det inte. Jag tycker inte att det är galet mycket ( som jag hade föreställt mig).

Vilka energitjuvar dessa Tjuvnypsmänniskor är. Olyckliga säkert men inget rättfärdigande.

Mvh/ Grämer mig fortfarande över uteblivet svar på tal.

Jag Skulle Ljuga Om Jag Sade.

Jag skulle nog ljuga om jag sade att det lilla Mini-sportlovet varit bra. Helt enkom för att det var det inte. Först blev Storebror sjuk. Jag och Lilla G åkte tåg till Dalarna för att hinna med att dels syssla med Evighetsprojektet Skapa Fotoalbum samt träffa vänner och fika.  Mitt fotosystem kraschade på något vis och istället för att sitta och mata och skapa fotoalbum satt jag med en Väldigt Snäll ( alltså väldigt snäll) kompis som försökte lösa det hela på distans ( med fjärrstyrning av datorn). Han konstaterade att datorn måste lämnas in vilket jag ska göra nästa vecka ( på hemvägen åkte vi förbi och lämnade två flaskor vin som tack).  Jag avskyr när teknik strular. A.V.S.K.Y.R.  Sedan träffade jag en gammal vän som berättade att en gemensam bekant drabbats av en svår sjukdom. Ingen person jag umgås med och har inte heller träffat på många år med den där jävla c-sjukdomen alltså ( med ens framstår kanske datorproblemet lite simpelt förvisso). På torsdagen kände jag av som en slags influensa i kroppen, ni vet ont i kortryggen, jobbigt att andas osv. Ingen feber .. inget halsont bara värk i kroppen. På torsdagen kom sedan familjen upp. Fredagen kräktes G. Mycket. På lördagen beslöt jag mig att inte följa med att åka slalom, en kombination av att jag själv inte var tip-top men även att det inte kändes ok att lämna Lilla G med sin mormor och morfar ifall hon skulle kräkas mer. Det gjorde hon. Två gånger. Andra gången ringde jag sjukvårdsupplysningen som tyckte vi skulle köpa vätskeersättning.  Vet ni hur många Apotek som har öppet i en liten by i Dalarna en lördag eftermiddag?  Rätt svar: inte så många.  Men efter lite eftersök visade det sig att Hemköp sålde det för barn.  Söndag. Lilla G kräks inte och vi tar världens chansning och sätter oss alla i bilen fem timmar på väg hem vilket faktiskt gick vägen. Men inget som jag riktigt räknade med direkt.


Betyg till mitt sportlov?  Överkryssat så det bara visslar om det.

måndag 16 februari 2015

tisdag 10 februari 2015

Ser Fram Emot Morgondagen. OBS Skrivet På Tvärtom Språket.

Imorgon bär det av till Dalarna och denna familjen kommer som en två-stegsraket.  Först åker jag och  Lilla G upp onsdag morgon och resten av familjen  (plus katter )kommer torsdag kväll. Tänker att det är mer fiffigt att åka dagtid med ett barn som har en smula spring i benen och dela upp det hela så att viss del är tåg där man kan röra sig "fritt".  Eller fritt och fritt det är ju inte en stor äng vi talar om direkt även om min avkomma troligtvis behandla hela vagnen som det.

De andra resenärerna kommer hata oss.

Så tänkte jag att jag skulle ta med lite leksaker. Men sedan insåg jag att alla leksaker som hon tycker är lite skojiga låter. Kanske inte jättemycket eller jättehögt men efter cirkafär sextiofemton gånger kommer det att vara jättemycket i de andras öron.  Själv har jag lärt mig att stänga öronen. Hence.

De andra resenärerna kommer hata oss.

Jag har fjorton väskor med mig alla packade på ett smart sätt. Kommer behöva leta genom alla väskorna eftersom de sakerna jag vill ha kommer med all säkerhet att vara på fel ställe.  Sträcka mig över folk. Tjonga i väskor i folks huvuden. Etc Etc

De andra resenärerna kommer hata mig. Men ändå oss eftersom de har börjat att hata oss.


*packar ner en flaska sprit och en hjälm*

måndag 9 februari 2015

NEJÖ.

Igår hade barnet en NEJÖ-dag.  Cirkafär allt jag frågade om svarade hon "NEJÖ" till. Inget ville hon göra och inget var bra och allt var NEJÖ (till sist frågade jag henne om hon ville hoppa Bungy-Jump men det var också konstigt nog NEJÖ). Till sist frågade jag henne en sak vi så att säga jobbar lite med hemmavid huruvida man får dra katten i svansen ( får man inte) och direkt kom världens tydligaste nick och ett klart "JA". Efter det var allt åter igen "NEJÖ".  Oh well. Oh well igen.

In Da Office.


- Anna, gjorde du kaffe förut?
- Ja, hur så?
- Tryckte du i gång det hela?  För nu fyllde jag på vatten och det svämmade över...
-  Vänta jag kommer.

*viker mig dubbel av skratt, går och hämtar telefonen och Instagrammar allt*


fredag 6 februari 2015

Utvärderar.

På grund av har inte eoner av tid är jag ganska så mån om den tiden jag har SJÄLV och då menar jag inte när jag befinner mig i källaren och viker en tvätt megasnabbt eller när jag duschar OCH rakar benen. Jag menar fri att göra exakt vad jag vill. Iallafall ville jag ha en serie att följa eftersom jag kollar ( Homeland med Pojkvän) lite annat med andra (Heroes med tolv- samt fjortinåringen) föll valet på Girls som jag har sett tre avsnitt av. Vet inte ännu om jag gillar men alla andra applåderar denna serie så jag tänker att det säkert tar sig? Har beslutat att se fem avsnitt innan jag beslutar mig helt men den är ju inte som Orange is the New Black där jag gillar den den från första minuten typ.

Vabruairi.

Det är knappt man tror det är samma barn beroende på ifall Alvedonet kickat in och verkar eller om det är versionen utan febernedsättande. Det här är spexversionen MED Alvedon när hon bygger Duplo (och locket till Duplolådan) på sin systers huvud. Versionen utan Alvedon är inte lika kul att fota så att säga.  PS. Himla festligt hur Pojkvän klätt Lilla G lika som sin storasyster? Sådant händer ibland och är inget som planeras. DS

onsdag 4 februari 2015

Dessa Detaljer.

Snöat in på hur det ska se ut i vardagsrumsfönstren och ägnar dagen åt att flytta runt på allt ungefär hur många varv som helst.  Det ska vara snyggt och det ska vara plats för två katter som använder sig av fönstret för att spana på ( och drömma om) fågelbordet utanför fönstret och katter som inte får plats i ett fönster tar sig plats i ett fönster. Det brukar alltid sluta i seger för djurriket om vi säger så och jumboplats för krukor/växter som var i vägen..


I måndags.

Beslöt sig mina favoritvantar att flytta hemifrån och stannade helt enkelt var på artonbussen för att åka vidare ut till Hisingen. Så himla knasig dag att välja för att ------> både snöig och kall dag samt kurs hela dagen så omöjligt att köpa nya på lunchen.  Ett himla aber när ens ägodelar fortsätter med bussen när man själv hoppar av tycker jag.

måndag 2 februari 2015

Där Ligger Jag i Lä.

En av mina bordsherrar på lördagens kalas jobbade med skor. När jag frågade hur många skor han hade själv sade han " Två hundra". "Jag får endel skor" sade han och zippade vidare på sin kaffe precis som han bara berättat vad hans hund hette eller så. Jag sade nog inget heller på grund av mycket svårt med gapande mun (men tänkte hello my new best friend!)

Två Hundra. Två:a Noll:a Noll:a. Hundra plus hundra skor.  Eller egentligen fyra hundra skor om man ser till antalet och inte till par? Så många tankar i mitt huvud. Var förvarar man två hundra par skor? Hur lång tid tar sko-vård av två hundra par skor? Hur många par skor har hans fru? Kan man ens ha favoriter?  Kan man vid något tillfälle önska att man hade fler än två fötter? Kommer han någonsin att sluta på sitt jobb tror han?Etc Etc Etc

söndag 1 februari 2015

Gårdagens Happening Hemmavid.

Inte lika muntert alls. Lilla G var missnöjd med ungefär allt i hela universum och barnvaken som innan har varit hennes favorit (hennes farbror, som kunnat natta like a boss innan) hade åkt ner på lägsta rakning där storebrorsan var den enda som dög vilket hon högljutt meddelade genom skrik tills hon till slut kräktes av allt skrikande. Storebrorsan kämpade på i hela två och en halv timme innan barnet till slut kastade in handduken och somnade.  

Barn-------> inte alltid en förstår allt. 

Gårdagens Kalas.

OMG. Att jag inte stal med glasögon, pipor och alla andra saker hem? En stor gåta.